Det är inte vikten av vikten som är det viktiga!

Okey, nu tar vi inlägget som handlar om vikten så blir vi av med det.

Sen jag flyttat till Säter så har jag märkt av en markant ökning av viktprat.
Kan det vara så att folk är mer viktfokuserade här, eller har jag helt enkelt umgåtts med människor som älskar sig själva och mig för dom vi är?
Jag vill tro på alternativ två.
Det gör mig ändå ganska rädd, att om majoriteten av människor inte älskar sig själva nog att inte haka upp sig på siffror.
För hälsans skull så behöver jag gå ner en hel del kilon, det är jag med på. Men trots övervikt och en taskig attityd så finns det folk som gillar mig och t.o.m tycker att jag är fin! Ända gången det är jobbigt att vara stor är när man inte kan köpa dom kläderna man vill ha i en butik.


Där kommer vi till dagens diskussion: om man vill att överviktiga personer ska träna, varför gör man inte sportkläder vi kan ha? Inte ens ett snyggt regnställ kan man få tag på? Täckbyxor är bara att glömma.

Om man slutar att prata om siffror och istället fokuserar på hälsan så blir det så mycket roligare!
Tänk vad roligt att få höra "vad pigg och fräsch du ser ut!" istället för "har du gått ner i vikt?".

Det är aldrig för sent att ändra sig, och det har även min gurkplanta lyckats förstå och passar nu på att ge oss några gurkor

Nu ska vi lämna livet med vikter och gå på viktigare saker, nämligen vår stora lilla familj!
För i söndags så blev Astrid döpt i Torsångs kyrka. Astrid Anette.
Det var ett fint dop med fina människor. Och ja, man fick låna Astrid en stund :)
Elin Skarin och Alex Bowäng blev faddrar, och dom såg så stolta ut.

Alla fick i uppgift att skriva i en bok vad man lovar Astrid att man ska lära henne. Och man fick inte skriva att man ska göra henne till en bra människa utan vad var och en av oss kan bidra med.
Jag lovade Astrid att vi ska plocka svamp och jag ska lära henne att måna om skog och mark. Men finast var nog ändå när Emelies dotter Moa med syster lovade Astrid att dom ska lära henne att bli en bra storasyster, så nu hoppas vi att Astrid får bli det!
Det kan aldrig bli för många barn i vår familj!