Konsten att vara egoist.

"ibland måste man tänka på sig själv" finns det många kloka människor som säger. Och dom säger det på så sätt att man tror dom. Det när nog bäst att jag tänker på mig själv.
Och det har jag gjort! Jag har jobbat som en idiot och fullständigt struntat i mina nära och kära, för visst behöver väl jag pengarna?
Jag har suckat och skällt när saker inte blivit som jag vill, för just nu är det jag som räknas!
Sovit länge och inte orkat med saker som jag borde göra för att underlätta lite för andra, för det finns väl fler som kan hjälpa? Varför måste alltid jag göra det?
Och man får ändå ingen uppskattning när man gör nått.

Helt ärligt så har jag nog tänkt så mycket på mig själv sista tiden, att det skulle vara ett under om något fortfarande vill umgås med mig.
Och vad gör dom där slantarna jag dragit in, när Linus fått stå ut med en hemsk fru. Och den där energin jag skulle kunna ha använt till att dyka upp på saker, eller ringa ett samtal, som försvann bara för dom där extra kronorna.

Det går människor utan jobb, och timvikarier som behöver tiden för att försörja familjen. Så vad tusan ska jag med slantarna till?
Spendera på semester såklart!
Om jag orkar njuta när man är så trött att man bara vill gråta efter att ha jobbat som en idiot.
 

Och nej, ni som har ringt ska inte ta åt er, det är helt och hållet mitt fel som tackat ja, och bara tänkt på mig själv.

Man ska aldrig sluta hjälpa andra, för man kanske inte får tillbaka från den personen man gav till, men i slutändan tjärnar man alltid på att vara snäll.

Om glasåldern är över så är vi nu inne i egoiståldern, och jag skämms.

Konsten att adoptera

Linus är en pigg herre född 86.
Han söker nu nytt hem då jag funderar på hund.
Han kommer inte överens med hundar med funkar bra med katter. Linus är duktig och har redan lärt sig att hämta lättare saker åt en, så som vatten, snusdosa och bommulsrondeller. Det blir inte alltid precis som man tänkt sig, men han är mycket kärleksfull och tillgiven så att han kommer med halva bommulsrondeller får man ha överseende med.

Linus skulle passa dig som bor i ett stort hus med garage så han kan aktiveras.
Har är rätt stor och kan dra en del i möten med andra. Med med en fast och vänlig hand så brukar det gå bra.
Han är lätt att lämna ensam. Då går han till datorn och håller sig mest där.
Älskar att åka bil!

Hör av er med bud eller byten. Lämnas endast till kärleksfullt hem med rätten att ångra om det kommer fram att ni missköter honom på något sätt.

Eller? Hur är det folk brukar göra när dom ledsnar på sin hund för att dom skaffar en karl?
Inte helt okey?
Ted har säkert nått att påpeka..